Träningen går ut på att lära sig hur man uttalar bokstäver och bokstavs-kombinationer (läser) samt vilka bokstäver man använder för att skriva ljuden (stavar). Detta gäller svenska och i ännu högre grad utländska språk. Här märks en tydlig skillnad på elever med eller utan dyslexi. Personer med dyslexi behöver längre tid och mycket mer träning för att automatiskt kunna läsa och stava och det tar ofta lång tid innan läsningen flyter obehindrat.

Undervisningen bygger på principen att nödvändig förkunskap måste finnas innan nästa steg påbörjas. Därefter skall ny information tillföras tills språkets alla ljud och deras representation i bokstäver och bokstavskombinationer är automatiska innan läsning kan äga rum. Ny kunskap måste bygga på befintlig kunskap.

Läsundervisning för personer med dyslexi är speciell p.g.a. att alla sinnen inte fungerar som de ska. De visuella och auditiva kanalerna överför inte alltid det som dyslektiker ser och hör. Därför måste personen använda alla kanaler som kan förmedla information till hjärnan, speciellt de taktila (känslan i tunga, strupe, läppar och fingrar) och de kinestetiska (muskler i tunga, läppar, hand och fingrar). Dessa kanaler har lika god förmåga att sköta inlärningen om man lär sig att använda dem. Alla fyra sinnena skall användas samtidigt för att maximera inlärningen.

Denna inlärningsprincip kallas för VAKT (Visuellt, Auditivt, Kinestetiskt, Taktilt) och är den enda som visat sig vara effektiv vid undervisning av personer med dyslexi. VAKT fungerar lika bra på alla elever även på de som inte har dyslexi. Det är viktigt att förstå principen som VAKT bygger på.

Personer med dyslexi har också stort behov av repetition. All kunskap skall repeteras på ett systematiskt sätt med hjälp av alla sinnen samtidigt för att bygga upp minnet. Ny kunskap som placeras i korttidsminnet försvinner om vi inte flyttar den till långtidsminnet genom träning och repetition. Detta är kärnan vid inlärning.

Personer med dyslexi behöver dessutom kryckor för att lära sig och för att minnas olika saker, t.ex. kan förstavelser skrivas med grönt, ändelser med rött och ordklasser kan ha olika färger. Melodier, bilder, tankekartor och alla tänkbara associationer är kryckor som måste användas i undervisningen.